maathisen

Jag saknar gamla tider. Jag saknar dej varje gång du inte är i närheten och det är rätt sjukt för jag gör nästan inget åt det. Och jag tänker hela tiden på om jag gjort någonting som skulle kunna få dej att bli sur. Men bara så du vet så är jag riktigt glad att ha dej som vän och jag har saknat dej, men jag skulle nog inte klara en smäll till. När man har blivit sårad är det upp till en själv att avgöra om det är värt att chansa och hoppas på att den inte gör om det igen. Jag tänker chansa, jag tror inte att det kommer hända en gång till, jag hoppas inte det. Men kommer det någon gång att bli som förut? Vill jag det? Nej, jag tror inte det. Inte helt iallafall för som det var förut så vägde det inte rätt. Men lite. Jag vill att vi ska vara kompisar. Du är ju den jag litar på mest i hela världen, även allt som har hänt, så är det faktiskt så och du vet ju för fan mer om mej än vad jag själv gör! Jag vill bara att du ska veta att du betyder, kanske mer än du tror.